|
Region södra norrlands inland karakteriseras av ett näringsliv inriktat mot jord och skog samt turism. Industrialismen fick aldrig ett fäste och den epoken är nu förbi. Regionens näringsliv kännetecknas av småskaligt företagande med många enmans- och familjeföretag.
I fjällkedjan har byggts och byggs många fritidshus av karaktären "Second homes". I Härjedalens kommun utgör andelen fritidshus 68 % av samtliga småhus. I Åre är andelen fritidshus 62 %. (SCB, fastighetsregistret 2008)
Detta innebär ett betydande tillskott i antal personer som tidvis vistas och bor i regionen. Den lokala marknaden för fritidshus är betydande. En stor del av denna marknad önskar ett hus byggt utifrån tradition men ofta med modern gestaltning och moderna funktioner för hög bekvämlighet. Timmerhus har en stark och ökande efterfrågan i framförallt fjällkedjan.
Timmerhusproduktion är betydligt större i länder som Finland, Norge, Tyskland och Österrike. I Finland produceras 10 000 timmerhus per år varav cirka 70 % exporteras. De största producenternas verksamhet har en årlig omsättning av 1 miljard SEK. I Finland produceras mer än 90 % av timmerhusen industriellt med knutmaskiner. Medans 90 % av den svenska timmerhusproduktionen är hantverk. Med maskinell timring ökar produktionskapaciteten 10-falt.
Timmerhusbranschen omfattar i Sverige ca 150 företag från Skåne i söder till Norrbotten i norr med koncentration till x-, y-, z-, w- län. Totalt producerar dessa endast 800-1000 hus för bostadsändamål per år. Företagen är mycket små och flertalet arbetar hantverksmässigt. De flesta har kapacitet att endast producera 4 - 5 hus år.
Många av företagen har fyllda orderböcker ca 1 år framåt och kunderna har inte tålamod att vänta så länge utan vänder sig till annan byggteknik eller import från framförallt Norge och Finland.
Den svenska timmerhusbranschen bygger med traditionell timringsteknik De flesta timringsföretagen levererar endast timmerstommar. Mycket få har kompetens att leverera ett nyckelfärdigt projekt som ofta är kundernas önskan. Kunderna bor oftast långt från platsen där husen uppförs och har svårt att hitta företag som har kompetens att färdigställa en timmerstomme till färdigt hus som innefattar grundläggning, stomkomplettering med tak, dörrar, fönster, inredning och installationer av värme, vatten, sanitet och elektricitet. Här behövs kompetenshöjande insatser för att utveckla branschen.
Den potentiella marknaden avseende timmerhus har undersökts i Finland. Av de tillfrågade har 25 % önskat få ett sådant hus som bostad. Översatt till svenska förhållanden är marknadspotentialen en årlig produktion av 5000 bostadshus och då är inte fritidshusen medräknade.
Marknadspotentialen för att utveckla etablerade företag och initiera till nya företag är mycket stor. Produktionskapaciteten måste dock öka radikalt för att uppfylla potentialen i marknaden. För detta krävs höjd kompetens, ökat kvalitetsmedvetande i allt från införskaffning av råvara till färdigställande, rationellare produktionsmetoder och etablering av fler företag.
Entreprenöriell utveckling av branschen är en nyckelfråga för att skapa produktionsresurser för att möta marknadens potentiella produktionsvolymer och höjda kvalitetskrav. I samtal med de etablerade företagen är tillgången till utbildad personal det största hindret för att växa. Medvetenheten om branschens kompetensbehov är stor men småskaligheten gör att tiden för att utbilda sig själva och den anställda personalen är svår att finna.
Enklaste vägen för att öka produktionskapaciteten i branschen är att fler företag investerar i maskinell timmerhusproduktion.
På JiLU´s anläggning i Ås finns en komplett produktionslinje för maskinell timmerhusproduktion. Den skall användas för kompetenshöjning av både branschens företagare och nyföretagare.
Anläggningen kan även hyras för produktion i JiLU´s inkubatorsverksamhet.
Jan-A Eriksson |